EIMJ - Emma Inga Maj Johansson

Enda från start har detta varit en vardagsblogg. Nästan som en öppen dagbok, men bara nästan. Jag skriver inte ner mina djupaste tankar här för det tycker inte jag ska visas öppet. Något inlägg har haft någon enstaka mening med som bara jag har förstått och ingen annan. Jag vill kunna gå tillbaka och minnas för mig själv.

Du är den som lyssnar noga och sedan ger mig ett svar. Hur mycket onödigt jag än säger så har du aldrig ignorerat mig. Du har alltid haft ett öra där och försökt få in det mesta men det är inte alltid du kommer ihåg allt. Det är dig jag hör av mig till först för jag vet att du kommer lyssna. Det är så jag upplever det sen vet jag inte om du tycker detsamma. Innan du har läst klart detta inlägget vet du mycket väl att det handlar om dig. Jag vet att du vet det.. Detta som jag har skrivit tror jag inte ens du har märkt av själv men nu vet du. Detta kommer från hjärtat och allt handlar om dig JML. Jag kan inte göra så mycket mera än att säga tack. Tack för allt bara.

The love is nothing.
To be loved is something.
To love and be loved is everything.